DEL 3 AV ULRIK MUNTHER NOVELL
Jag ställde mig längst bak och kalle började precis spela på trummorna till king of our days och ulrik kom ut springandes på scenen och började sjunga. Han kollade på mig hela tiden. Jag kunde inte låta bli att skratta. Han är så himla bäst. Hela han är så underbar, det går verkligen inte att beskriva honom med ord.
Jag gick tillbaka backstage till rummet där jag och ulrik hade suttit och spelat gitarr och skrattat tillsammans. Jag hörde hur ulrik spelade munspelssolot i slutet av boys don't cry och publiken applåderade och skrek. Allt vart tyst och dörren slängs upp och in kommer Adam, stressad som vanligt, slänger av sig den trånga osköna skjortan och sätter på sig en t-shirt. Efter adam kommer Rikard, han är lugn och klappar mig på axlen när han går förbi. Kalle kommer också in, han var glad som vanligt och gick och log som en idiot, precis så som han alltid gör.
- Tjenaaaare kompis, allt bra med dig? Sa kalle till mig och gjorde en high five med mig
- Jo det är asbra, ni ägde, som vanligt, svarade jag och skrattade
Sist kommer Ulrik, han stannar upp i dörren och kollar på mig och ler.
- Hur tyckte du det var då? Frågade ulrik
- Det var asbra, som vanligt, svarade jag ulrik
- Härligt, jag har signering nu sen kan vi dra och käka nånstans om du vill?
Va?? Vänta, frågade ulrik just mig om jag ville käka middag med honom? Jag slutade nig andas några sekunder och fick fram ett svagt:
- Ja, jag är as hungrig sa jag
Ulrik slängde fram massa godis påsar på bordet framför mig och skrattade.
Adam hade fullt upp med att fixa i ordning alla album, tröjor, tygpåsar och affischer som skulle säljas. Rikard bytte om och likaså Kalle. Ulrik stod i lugn och ro och knäppte upp den vita skjortan som jag hade fått välja, han stod och nynnade på nån låt, jag tror det var vackra flicka, jag hörde inte riktigt men jag var nästan helt säker på att det var vackra flicka.
- Jag drar upp till signeringen nu och fixar, kom när ni är klar, sa Adam och gick iväg
Kalle, som nästan aldrig brukar va med på signeringarna utan brukar hjälpa simeon och de andra att plocka undan från scenen satt sig brevid mig och tog några godisar.
- Du skulle med och käka sen va? frågade kalle mig
- Jajamen, om jag får , sa jag och skrattade
- Hahah, klart du får, men bara du hjälper mig att plocka undan på scenen först, sa Kalle ironiskt.
Nu var det jag och kalle som satt där och skrattade och skämtade.
Ulrik och rikard gick upp till signeringen dom också.
- Jag kommer ner till scenen när jag är klar så drar vi och käkar. sa ulrik och gick
Jag och kalle gick till scenen och hjälpte till att plocka undan. Man såg signeringen från scenen så jag tittade dit ofta, kön var lång men den blev allt kortare och kortare. Tillslut hade alla fans åkt hem och det var bara jag och bandet kvar. Kalle plockade in det sista i minibussen och stängde dörrarna längst bak.
- 1a inte köra, skrek Kalle
Precis därefter skrek Simeon:
- 2a inte köra!
- 3a inte köra skrek Adam
- Ja det är väl jag som kör som vanligt då, suckade Rikard och hoppade in i bilen framför ratten.
Jag, Kalle och Ulrik satt bak och Simeon satt fram med Rikard.
Detta kändes galet konstigt, jag skulle egentligen bara på en helt vanlig konsert men nu sitter jag i ulriks minibuss med bandet påväg att käka middag nånstans. De tankarna som snurrade i mitt huvud då var ''Drömmer jag?'' ''Vad händer efter detta?'' ''Är detta ens sant?''.
- Vart ska vi käka? frågar Rikard när vi börjar närma oss stan
- Jag vet inte.. Sa Kalle
Alla vart tyst, ingen hade en ända idé.
- Äh va fan, vi kör pizza, vi åker hem till Kalle och beställer från pizzerian brevid honom, är alla med på de eller? sa Ulrik.
- Åh det blir asbra, sa jag
- Det blir bra de, då kör jag till Kalle, sa Rikard
När vi var framme hos Kalle gick vi och beställde pizza.
- Jag tar en hawaii, sa Kalle
- Jag med, sa jag
- Jag tar en calzone, sa ulrik därefter
- Du och jag delar på en opera simeon, eller hur? standard du vet, sa Rikard och skrattade
- Självklart, Svarade Simeon och skrattade med.
Vi gick och satte oss vid ett bord på pizzerian. Jag satt mig längst in mot väggen och precis när jag satt mig ner kommer Ulrik och sätter sig brevid mig. Jag kände hur jag blev sådär varm i kroppen igen, det pirrade i magen och jag satt bara där och log som en idiot.
Ulrik skulle precis säga nånting när pizzan kom in. Jag var rent ut sagt jävligt hungrig faktikst, jag hade ju bara ätit nå godis och druckigt vatten på hela dagen. Man glömde lixom bort allt när man satt där med Ulrik.
Ed Sheerans låt ''this'' spelades i pizzerian och vi satt där allihopa, Kalle, Ulrik, Jag, Rikard och Simeon, alla tillsammans och åt och skrattade. Jag kunde verkligen vara mig själv med dom, det var sjukt, det kändes som om jag hade kännt dom hela livet. Klockan började närma sig 19.00 och Kalle gick hem till sig och Rikard skulle köra hem alla andra.
- Vart ska du då Alexa? Frågade Rikard
Jag hann inte ens tänka efter innan Ulrik sa:
- Du kan sova hos mig om du vill?
- Ehm, ah, jag ska bara ringa mamma, men jag har inget batteri på mobilen.. Sa jag
- Då kör vi mot ulle! Sa Rikard
Va fan skulle jag säga??!?!??! Just nu var jag iaf påväg hem till Ulrik och jag skulle sova hos honom. Hur fan skulle detta sluta? Drömmer jag? Ja jag gör nog det. Eller nej, Detta är sant. Det är sjukt iaf.
Ny del kommer nog imorgon!!
Se till att sprida detta nu!!!
Se till att sprida detta nu!!!
puss på er
Kommentarer
Postat av: Zelle
As bra när kommer nästa? Längtar till nästa del :)
Postat av: Anna
När kommer näääästa?
Novellen är sjukt bra! :)
Postat av: emma
hur kommer det sig att du skriver om ulrik munther? :)
Trackback
